I slutet av maj utfärdade president Donald Trump fyra exekutiva order som syftar till att utöka kärnkraftssektorn i USA. När dessa order börjar träda i kraft har flera Washington-baserade politiska publikationer lyft fram deras potentiella konsekvenser – framför allt möjligheten att avsluta Nuclear Regulatory Commissions (NRC) roll i att godkänna nya reaktordesigner och flytta det ansvaret till Pentagon och energidepartementet.

En tjänsteman inom administrationen beskrev NRC:s kommande roll som bara en "gummistämpel", vilket antydde att kommissionen hade varit för långsam med att godkänna nya reaktordesigner – ett upplevt hinder för presidentens mål att dramatiskt utöka kärnkraften i landet. Med andra ord "återställs" NRC, ungefär som FEMA gjorde i tidigare sammanhang.

Denna förändring väcker frågan: representerar denna förändring en genuin avreglering av kommersiell kärnteknik, särskilt om kommande granskningar som övervakas av försvarsdepartementet och energidepartementet visar sig vara mindre stränga än de som traditionellt genomförs av NRC?

Varför ses detta administrativa skifte som ett förspel till en kärnvapenrenässans?

Flera skäl stöder denna uppfattning. För det första, bortsett från kärnkraften i sig, är prognoserna för den amerikanska elefterfrågan mer optimistiska än de har varit på årtionden. Och det handlar inte bara om datacenter, vilket kan visa sig vara en övergående trend. Ett nytt högeffektivt chip kan snart utvecklas som bara förbrukar en bråkdel av dagens el, vilket omedelbart minskar den efterfrågan.

Vi har upprepade gånger sett upp- och nedgångscykler kopplade till sällsynta teknologier som litium eller kobolt. Ändå drivs den växande och stadiga efterfrågan på el inte enbart av modern teknik – den kommer från bredare elektrifieringstrender: värmepumpar (används för uppvärmning och kylning), elbilar och lastbilar, och att ersätta fossila bränslen med el i industriella applikationer. Enligt vår uppfattning är AI-boomen bara "grädden på moset" och förstärker en efterfrågecykel som redan var igång.

Kort sagt, den amerikanska efterfrågan på el ökar avsevärt, med eller utan AI, vilket är en positiv trend för alla energikällor – inklusive kärnkraft.

Kommer reaktorlicensiering att påskyndas?

Det är svårt att bedöma hur mycket snabbare reaktorgodkännandeprocessen kommer att gå utan NRC:s tillsyn. Hittills har NRC bara godkänt en design – en liten modulär reaktor (SMR) på 50 megawatt från NuScale. NuScale begärde dock snart en designmodifiering för att öka kapaciteten till 77 megawatt, vilket resulterade i ytterligare förseningar och gjorde det till ett dåligt riktmärke.

Det finns fortfarande många SMR-konstruktioner på gång, och en eventuell acceleration av regleringen skulle gynna dem alla. Att minska eller eliminera NRC:s roll undanröjer ett stort hinder för den kommersiella lönsamheten hos dessa nya reaktorkonstruktioner.

Antagande av militär- och industrisektorn

Ett avgörande steg mot kommersiellt införande är acceptans av energibolag, myndigheter och industri. Tack vare presidentens order kan den amerikanska militären nu bli en stor kund för två typer av små reaktorer: ultrasmå reaktorer på 5–10 MW för att driva avlägsna platser (som Westinghouses eVinci), och större modeller som de som utvecklas av NuScale och Holtec.

På sätt och vis är denna återgång till militär användning ett ögonblick för kärnenergi att återgå till rötterna. Men även industrin engagerar sig. Dow Chemical har till exempel beställt fyra reaktorer på 80 megawatt från X-Energy för att förse sin anläggning i Seadrift, Texas, med kraft och ånga.

Trots dessa lovande utvecklingar är dock volymen av ny efterfrågan fortfarande blygsam.

Ett massivt projekt på gång: Fermi America

USA:s tidigare energiminister Rick Perry vill bygga fyra Westinghouse AP1000-reaktorer som en del av ett massivt energiprojekt i Texas. Hans företag, Fermi America, föreslår ett "hypernät" på 6 000 megawatt som kombinerar kärnkraft, gas och förnybar energi för att driva ett gigantiskt datacenterkomplex i Amarillo, Texas.

Intressant nog är Amarillo inte en del av ERCOT, elnätet som täcker större delen av Texas. Det betyder att den genererade elkraften skulle vara utanför elnätet och inte kunna exporteras.

Projektet möttes av en del förlöjligande när ett pressmeddelande hävdade att den första reaktorn skulle vara i drift år 2032. Ändå är det fortfarande ett av de viktigaste projekten att hålla koll på. Om Fermi America kan säkra tillstånd och finansiering för att bygga över 4 000 megawatt kärnkraft på en gång, kan det vara revolutionerande.

Det är värt att notera att byggandet av flera reaktorer en gång var vanligt bland stora enheter som Tennessee Valley Authority (TVA) eller Washington Public Power Supply System, vilket som bekant slutade i ekonomisk katastrof.

Finansiering är det största hindret ... alltid

Det kan vara dags att överväga en ny våg av kärnkraftsbyggnationer med flera reaktorer. Med tanke på USA:s elförbrukning skulle fyra nya reaktorer stå för mindre än 5 % av Kaliforniens nätkapacitet, till exempel.

Den större frågan: kan dessa projekt finansieras? Finansiering har alltid varit kärnkraftens akilleshäl. Men den goda nyheten är att elpriserna generellt sett stiger – en trend som gynnar högkostnadsproducenter som kärnkraft.

Slutsats: En ny kärnvapenera?

Låt oss betrakta nya kärnkraftverk genom "energitriangeln", som säger att energi måste vara överkomlig, hållbar och säker. Men man kan inte optimera alla tre samtidigt.

I detta sammanhang har kärnkraft aldrig varit billigare än alternativ. Men den anses vara hållbar (låga koldioxidutsläpp) och har pålitliga inhemska bränsleförsörjningar.

Den här gången kan det dock vara annorlunda. Vi tror att kärnkraftsrenässansen inte kommer att drivas av priskänsliga energibolag utan av prisokänsliga aktörer som industriföretag, teknikföretag, chiptillverkare, fjärrvärmesystem eller stora universitet.

Även högkostnadsmarknader för energi som Hawaii eller Puerto Rico skulle kunna bli lovande kärnkraftskunder.

Den potentiella marknaden för dyr el – utanför traditionella distributionsföretag – är betydande. Och den nuvarande amerikanska administrationen har skickat ett tydligt budskap till kärnkraftsindustrin: ”Hitta köpare till era produkter, så godkänner vi kontrakten.” Det är svårt att föreställa sig en mer stödjande miljö än så.

Palladiumpriserna sjönk under tisdagens handel mitt i en uppgång av den amerikanska dollarn mot de flesta större valutor, men palladium närmar sig en viktig tröskel på grund av oro för störningar i utbudet.

USA:s president Donald Trump satte igår en ny tidsfrist på 10 till 12 dagar för Ryssland att nå ett fredsavtal med Ukraina för att avsluta det pågående kriget mellan de två grannländerna sedan början av 2022.

Detta kommer som en förkortning av Trumps tidigare beviljade tidsfrist till Ryssland, som hade sträckt sig över 50 dagar – och slutade i början av september – för att avsluta kriget med Ukraina, annars riskera att drabbas av 100% tullar på länder som importerar varor från Ryssland.

På söndagen tillkännagavs ett handelsavtal mellan USA och Europeiska unionen som föreskriver införandet av en tull på 15 % på de flesta europeiska varor, istället för 30 %. USA:s president Donald Trump antydde också att avtalet inkluderar ett åtagande från Europeiska unionen att köpa amerikanska energiprodukter till ett värde av 750 miljarder dollar under de kommande åren.

Samtidigt ska högt uppsatta tjänstemän från USA och Kina mötas i Stockholm idag, måndag, i ett försök att förlänga handelsvapenvilan före deadline den 12 augusti.

Även Federal Reserve håller sitt möte, som börjar idag och fortsätter till onsdag, med förväntningar om att hålla räntan i intervallet 4,25 % till 4,5 %.

Handlare kommer att fokusera på formuleringen i uttalandet och de tillhörande kommentarerna i jakt på potentiella signaler för senare räntesänkningar i år. En duvaktig ton från Fed skulle kunna ge ytterligare stöd åt Bitcoin genom att minska avkastningen på säkra tillgångar med låg ränta.

Å andra sidan steg dollarindexet med 0,4 % till 99,01 poäng klockan 16:24 GMT, med en högsta notering på 99,1 poäng och en lägsta notering på 98,5 poäng.

När det gäller handeln föll palladiumterminer för leverans i september med 1,3 % till 1 275 dollar per uns klockan 16:24 GMT.

Bitcoin har förblivit relativt stabil under de senaste 24 timmarna och fortsatte att handlas över 118 000 dollar trots rapporter om en större utförsäljning av Galaxy Digital.

Bitcoin lugnar ner sig nära 119 000 dollar

Kryptovalutan föll kraftigt på torsdag och fredag efter en massiv försäljning av 80 000 BTC ledd av Galaxy Digital på uppdrag av en tredje part, vilket pressade Bitcoin till en tvåveckorslägsta på 114 500 dollar.

Efter att utförsäljningen var avslutad återfick Bitcoin snabbt momentum och steg tillbaka till sitt vanliga intervall nära 117 000 dollar under helgen. Vinsterna fortsatte in på måndagsmorgonen, med priser som närmade sig 120 000 dollar innan de mötte motstånd och backade till 117 500 dollar, för att senare stabiliseras nära 119 000 dollar – vilket resulterade i en daglig förändring på nästan 0 %.

Analytiker förväntar sig ytterligare volatilitet under de kommande två dagarna i väntan på Federal Reserves beslut om huruvida räntorna ska sänkas eller bibehållas.

Med Bitcoin som stadigt närmar sig tröskeln på 120 000 dollar ökar optimismen på kryptomarknaden, särskilt i takt med att institutionella investeringar och storskaliga köp av statsobligationer växer.

Bitcoins momentum återuppväcker intresset för altcoins

Bitcoin handlas för närvarande till 118 888,16 dollar, en ökning med 0,69 % under dagen, med ett börsvärde som överstiger 2,36 biljoner dollar. Den dagliga handelsvolymen ökade med 33,22 % till över 61,39 miljarder dollar.

Denna aktivitet har väckt ett förnyat intresse för att identifiera de bästa kryptovalutorna att investera i, särskilt bland digitala statsobligationer som söker alternativ till Bitcoin och Ethereum. Det finns ett växande fokus på projekt som erbjuder låga gasavgifter, decentraliserade finansplattformar (DeFi) och flerkedjeapplikationer.

Framväxande tokens som Remittix (RTX) får uppmärksamhet som lovande alternativ på grund av deras verkliga lösningar inom global finans.

Samtidigt ligger Bitcoins dominans över altcoin-marknaden kvar på över 59 %, med ett stabilt marknadsvärde på 2,365 biljoner dollar, enligt CoinGecko-data.

Hur högt kan Bitcoin nå? Citi-prognoser pekar mot 200 000 dollar

Citi Group-analytikerna Alex Sanders och Nathaniel Robert utfärdade olika prognoser för Bitcoins framtid och satte ett basmål på 135 133 dollar, med ett optimistiskt scenario som når 199 340 dollar vid årets slut.

De noterade att denna syn markerar ett fundamentalt skifte i hur traditionella finansinstitut ser på kryptomarknaden – inte längre som en spekulativ tillgång utan som en integrerad del av den globala finansiella infrastrukturen.

”Kryptotillgångar representerar nu en betydande andel av kapitalet”, tillade de, ”och det totala kryptomarknadsvärdet är i nivå med världens största börsnoterade företag.”

Citis prognos stämmer överens med andra positiva rapporter, inklusive en analys av Bridge Capital av Anthony Scaramucci som förutspår 200 000 dollar, och VanEcks prognos på 180 000 dollar.

ETF-inflöden driver Bitcoins prisuppgång

En viktig punkt i Citis analys är att inflöden till börshandlade fonder (ETF:er) har blivit den främsta drivkraften bakom Bitcoins senaste prisökning. Data visar att 41 % av Bitcoins prisvolatilitet enbart kan förklaras av ETF-aktivitet sedan lanseringen.

Citi noterade att marknaden hittills i år har sett 19 miljarder dollar i inflöden, inklusive 5,5 miljarder dollar de senaste veckorna. De uppskattar att varje miljard dollar i veckovisa ETF-inflöden motsvarar en prisökning på 3,6 % för Bitcoin, vilket understryker en direkt matematisk koppling mellan institutionell efterfrågan och pristillväxt.

Oljepriserna steg på tisdagen, drivet av optimism om att minska handelsspänningarna mellan USA och dess viktigaste handelspartner, medan USA:s president Donald Trump ökade trycket på Ryssland angående dess krig i Ukraina.

Brent-råolja steg med 47 cent, eller 0,7 %, till 70,51 dollar per fat vid 09:24 GMT, efter att ha nått sin högsta nivå sedan 18 juli. Amerikanska West Texas Intermediate (WTI) råolja steg med 53 cent, eller 0,8 %, till 67,24 dollar per fat.

Båda riktmärkena hade avslutat föregående session mer än 2% högre.

Den senaste höjningen följde på tillkännagivandet av ett handelsavtal mellan USA och Europeiska unionen, som införde 15 % tullar på de flesta europeiska varor men undvek ett fullskaligt handelskrig mellan de två största allierade. En sådan konflikt skulle ha påverkat nästan en tredjedel av den globala handeln och försvagat utsikterna för bränsleefterfrågan.

Avtalet inkluderar också ett löfte från EU att köpa amerikansk energi värd 750 miljarder dollar under de kommande tre åren – en siffra som analytiker säger att EU i princip inte har någon chans att uppfylla. Det föreskriver också att europeiska företag ska investera 600 miljarder dollar i USA under Trumps andra mandatperiod.

Samtidigt fortsatte högt uppsatta ekonomiska tjänstemän från USA och Kina sin andra dag av samtal i Stockholm, i syfte att lösa långvariga handelstvister och ta ett steg tillbaka från randen av ett eskalerande handelskrig mellan världens två största ekonomier.

Separat tillkännagav Trump på måndagen en ny tidsfrist på "10 eller 12 dagar" för Ryssland att göra framsteg mot att avsluta kriget i Ukraina, och hotade med sanktioner mot Ryssland och dess exportköpare om inga konkreta framsteg görs.

ING Group skrev i en notis: ”Oljepriserna steg efter president Trumps uttalanden om att förkorta tidsfristen för Ryssland att nå en överenskommelse med Ukraina för att avsluta kriget, vilket väckte oro kring utbudet.”

Samtidigt väntar marknadsaktörerna på resultatet från den amerikanska centralbankens möte för öppna marknadskommittén (FOMC), som är planerat till den 29–30 juli.

Fed förväntas allmänt hålla räntorna oförändrade, men kan signalera en duvformig förändring mot bakgrund av tecken på avtagande inflation, enligt Priyanka Sachdeva, senioranalytiker på mäklarfirman Phillip Nova.